fredag 23 juni 2017

Bilder från Katalinrabatten

Så här ser Katalinrabatten ut, en kväll i juni.
 
 
 
En rostig liten sparv på en likaledes rostig pinne utgör prydnad i Katalinrabatten. Jag tror bestämt att jag, precis som så många andra trädgårdsälskare, gillar rost. Det står sig så snyggt mot det gröna, sköna. Den här lilla pippin har jag köpt i en kombinerad handelsträdgård, café, loppis på Kinne-Kulle. Jag bör nog spana vidare där någon dag och se om jag kan hitta en matchande kompis.
 
 
Strutbräkenets upp-och-ner-vända parasoll suger in min blick. Inte långt från botten av struten har en blommande vårlök kilat sig fast. Jag borde kolla upp vad den där fluffiga vårlöken heter. Den har blommat länge nu och långblommare ger mycket fägring för pengarna.
 
 
Det här var utgångspunkten för Katalinrabatten. Jag ville ha en rabatt med höstsilverax för jag älskar deras söta spiror som doftar så underbart på hösten, och som visar upp dramatiskt mörka blad under resten av säsongen. Och jag ville kombinera dem med limegrönt. Kontrasten är slående!
 
 
Alla höstsilveraxets blad blir inte mörka direkt från "födseln". Det krävs lite ohejdad vana vid solen innan de antar den efterlängtade purpurfärgen. Katalinrabatten ligger på husets norrsida och det är lite av ett experiment att plantera solälskande växer i trädgårdens skuggigaste läge.

 
Allium är livsfarligt. Jag har blivit akut förälskad i de lila bollarna. I Katalinrabatten har det dessutom dykt upp en lite mer stjärnögd variant som trollbinder mig så fort jag kommer nära...

 
...och en vit! Märkligt. Jag köpte en påse lila i höstas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar