Begravningsblommor

Jag praktiserar just nu på en begravningsbyrå.
Är man som jag, både intresserad av yrket som sådant, av sång och musik och av blommor! så har man hamnat rätt.

Se bara vilka fantastiska blommor jag fått uppleva under de första veckorna.

En glascylinder med lökväxter står välkomnande på ett bord i entrén.

Kungsängsliljor är så otroligt häftigt mönstrade.

Det är en konst att kombinera så många olika sorters blommor till en sammanhållen bukett, men med hjälp av kontrastfärger blir det effektfullt.

Spana in den här vita ranunkeln. Den är minst lika stor som en ros!

Handbuketter med ljuvt rosa rosor och kompletterande grönt ligger och väntar i entrén till kapellet.

Kan det här vara vädd av något slag - kanske praktvädd? Jag har aldrig sett den här sorten tidigare.

Med syrener i kistdekorationen fylls kapellet med en ljuvlig doft av vår. Blommor bidrar inte bara till ett vackert synintryck.
 

Rosor, tulpaner och lejongap. Vem hade anat att det skulle bli en så fin kombination? Floristen som bundit buketten såklart, men jag hade nog inte kommit på tanken.

Jag tycker att de här rosorna är speciellt vackra.

Det är självklart mycket tulpaner så här års. Till och med de maffigt stora, orangea blommorna i mitten av binderiet är tulpaner.

På byrån där jag gör min praktik ser man till att alltid fylla rummen med färska snittblommor.

Vid en borgerlig begravningsakt lägger man inte jord på kistan. I stället placeras en enda vacker blomma som symbol. Officiantblomma kallas den oftast. Här vilar den på stenbordet i väntan på att ceremonin ska starta.
 

Vitt är en färg som går att kombinera med alla andra. Men också med sig själv. Här är det vit gerbera med vit syren.

Riktigt maffiga liljor är inte så ovanligt i sorgbuketter. Är floristen noggrann har hen klippt eller skurit bort ståndare och pistill så att ingen behöver färga kläderna med pollen.

Pingstliljor i skön kombination med tulpaner.

Tänk att det går att skapa en så maffig kistdekoration av bara tulpaner och lite grönt.
De tre gula, lite större tulpanerna som sträcker ut sina kalkar i kyrkorummet, gör dekorationen lite mer spännande.
 

Den här sköningen vet jag inte namnet på, men den finns i olika färger och är perfekt när man vill fylla ut buketterna lite, eller bygga på höjden.

Färgstarka anemoner och fresia.
Fresia är den ultimata snittblomman. Den finns i massa olika färger och storlekar och står sig väldigt länge.

En sån karl

Min man är den som räknar ut, köper in och bygger till vår trädgård på snickerisidan. Och det gör han med bravur! Rejäla, hållbara saker med smarta lösningar.

Ofta får jag suckande, avundsjuka kommentarer om honom när jag berättar och visar hans senaste projekt. Han är dessutom lika företagsam som mig. När vi funderat ut ett nytt projekt är det snart inlett, verkställt och färdiggjort.

Ingen har en sådan bra man som mig. På riktigt!

I min svärfars trädgård

Spenatsådd

I kväll har jag hunnit ut och sått en rad spenat. Mer än så finns det inte tid till mellan middag, tvätt och plugg.

Men en enda liten pallkragerad med spenat, är bättre än ingen spenat alls!

Dessutom har jag klurat ut att jag kan markera raden med två långa pinnar. Tanken är att spenaten ska växa upp mellan pinnarna. Då kan jag lägga gräsklipp bredvid utan att riskera att de späda spenatplantorna kvävs när det är dags för årets första gräsklippning.

Synd bara att de tre raderna med vitlök, som sattes i november och också finns i den här pallkragen, inte blev utmarkerade på samma smarta sätt!

Piplök

Dubbelvikta spränger de jorden när de gror, piplöken "Idunn". På Skillnadens Trädgård kan du läsa mer.

Egyptisk luftlök

Här i veckan fick jag paket i brevlådan. Det är minsann lika roligt som när man var liten. Nu för tiden brukar innehållet dessutom vara trädgårdsrelaterat och då blir det ju ännu roligare.

Nu var det tio smålökar av egyptiskt luftlök som anlände. Jag råkade på dem på FB där en tjej sålde från sin egen odling. Det är tydligen inte helt lätt att hitta på utsäde till luftlök, så jag slog till direkt.

Luftlöken skickar ut lökar istället för blommor och blir runt 60-80 cm höga. Man kan äta de unga skotten, luftlökarna och lökarna som man planterat i jorden. Låter man dock lökarna vara kvar i jorden blir det en perenn växt. Definitivt värt att pröva!

Om något år kanske jag själv har luftlök att dela med mig av....!

Doften av nyklippt gräs...

...och vårens första nyckelpiga!

Frukost i uterummet

Första frukosten i uterummet. Det är 22 grader varmt här ute och jag har tagit mig en lång och välbehövlig sovmorgon.

Nu sitter jag och letar igenom de kapkrusbär som jag plockade av grenarna som stod i vatten för några helger sen. Många är fortfarande grön, en del har hunnit skrumpna, men jag hittar också flera små gula godingar att börja dagen med.

Livet är gott!

Trädgården just nu

Vad är på gång i vår trädgård just nu?

Jo, det är våren!

 

I uterummet har fikonplantan just börjat veckla ut sina ljusgröna blad.

 

 

Gräslöksruggen i smultrontornet har också vaknat till liv.

 

 

Jag diggar de här syrenlila krokusarna. De bor under träden och gläder både mig och bin och humlor med sin tidiga entré.

 

Vem blir inte sugen på att gnugga benen mot dessa guldgula ståndare!

 

Ett vårtidigt bi gottar sig.

 

Vita krokusar lyser upp!

 

Biet ser så mjukt och lurvigt ut. Vore jag inte så fruktansvärt stickrädd skulle jag nästan bli sugen på att klappa lite...

 

 

Mellan hallonpinnarna tränger sig tulpanerna upp genom ett täcke av gammalt täckmaterial.

 

 

Svarta vinbärsbusken knoppas. Jag hoppas
på många svarta bär i slutet av sommaren.

 

 

Även under vinbärsbuskarna händer det grejer. Här är det också tulpaner på väg.

 

...och när jag lyfter på det skyddande täcket av thuja hittar jag klargula narcissknoppar.

 

 

Det är dags att flytta bort krukorna med jordgubbsplantor som övervintrat under vinbärsbuskarna. Här är det allium som vill få lite bättre levnadsutrymme.
Notera färgskillnaden. Den gula knoppen har fått växa upp i hålet på en jordgubbskruka och bara haft mörker omkring sig. Den gröna har haft tillgång till ljus.

 

 

Här är pallkragen med vissna lupiner.
Kan det verkligen finnas något liv i allt det där bruna och grå?
 

Jamen titta! Två små gröna hjärtblad skymtar längst ner i pallkragen.

 

 

Här är det vitlöken som tittar upp. Eller kan det vara en salladslök från förra sommaren?

 

 

Titta, titta, titta! Fläderbusken jag grävde upp i mammas trädgård har överlevt vintern och tänker sätta blad. Hurra!

 

 

Lila krokus under fjärilsbusken.

Blåbärsbusken Putte tänker blomma i år också. Tack för det!

 

 

Julrosorna blommar trots att de är ganska ankomna vid det här laget.

 

Första tulpanen i Katalinrabatten ger sig tillkänna. Jag ser fram emot en överdådig blomning senare i vår.

 

Katalinrabatten bjuder även på vita hyacinter. Än så länge är de dock mest limegröna.

 

 

Av alla fantastiska underverk som jag gläder mig åt just nu,
undrar jag om jag ändå inte är allra gladast över just detta: Blodflädern!

 

 

Den limegröna alunroten har stått grön hela vintern. Nu kommer det nya små blad.

 

 

Är det månne krokusblad som sticker sina lansetter genom gammalt fjolårslöv?

 

 

Jag har dröjt mig kvar i den nya Katalinrabatten. Närmast trappan ska en ljusblå miniiris få blomma.

 

 

Tulpanerna i entrérabatterna mår inte bra. Jag tror de drabbats av någon virussjukdom som vanställer både blad och blommor. Egentligen borde jag gräva upp och göra mig av med tulpanlökarna. Men vem orkar göra det?